• Søren Holm

Personlighet

Genom alla tider har människor funderat över olika personlighet. Redan de gamla grekerna delade in människor i fyra temperament: sangviniskt, koleriskt, melankoliskt och flegmatiskt, knutna till varsin kroppsvätska. Och så har det fortsatt, med Jungs psykologiska typer till dagens mångfald av teorier och test, varav många har byggts kring just fyra faktorer. Många av dessa teorier har varit spekulativa, grundade mest i egna uppfattningar och upplevelser. Denna bristande empiriska förankring skapar allvarliga invändningar mot hela idén om personlighetstyper. En annan viktig invändning utgår ifrån vår tendens att underskatta hur mycket omgivningens påverkar våra beteenden, det är ett ämne jag hoppas få anledning skriva mer om i framtiden.


Fem personlighetsdimensioner

De senaste 20-25 åren har personlighetspsykologin utvecklats med stormsteg, tack vare nya mängder data, mera rigorösa statiska metoder för att bearbeta data och också de enorma framstegen i hjärnforskningen.

Idag är forskningen rätt överens om fem generella personlighetsdrag som visar sig om och om igen i personlighetsstudier och som alla fem verkar ha en solid bas i hjärnan och vårt nervsystem. Du kan testa dig själv med följande korta frågefomulär: Newcaste Personality Assessment. Ta resultaten med en nypa salt, eftersom frågorna är så få. Vill du prova ett längre, mera tillförlitligt test så finns det på: http://www.personal.psu.edu/~j5j/IPIP/ipipneo300.htm.


Utåtriktning

Begreppen utåtriktad och inåtvänd (extraversion och intraversion på engelska) introducerades av Jung redan 1921, de har hängt med i många olika psykologiska teorier sedan dess, med lite olika beskrivningar. Den moderna forskningen beskriver utåtriktning som en tendens att vara:

  • Social och pratsam

  • Ambitiös och energisk

  • Tycka om sex och romantik

  • Söka status och social uppmärksamhet

  • Vara beredd att arbeta hårt för berömmelse, pengar, och andra belöningar

  • Gilla resor och bedriva en aktiv fritid

Observera att det inte alls är säkert att den som är utpräglat utåtriktad är framgångsrik i sin sociala strävan, att hon har bra relationer med omvärlden. Det innebär bara att den söker sig utåt. På samma sätt betyder en låg grad av utåtriktning inte att man är blyg, bara mindre intresserad av och fokuserad på sociala samspel.

Nyckelfaktorn som driver alla dessa personlighetsdrag är hur starkt vi reagerar på positiva känslor. Ju mer utåtriktning, desto starkare upplever man glädje entusiasm, upprymdhet, optimism. Medan en låg grad av utåtriktning innebär att man reagerar mindre starkt på positiva upplevelser. Hjärnforskning visar att dessa starkare reaktioner på positiva upplevelser speglas i hjärnan och har en grund i hur kraftigt vissa dopamin-drivna delar av hjärnan reagerar på stimulus. I och med att man reagerar starkare på stimulans och belöning så är man också beredd att arbeta hårdare för att uppnå dem.


Samvetsgrann

Personlighetsdimensionen samvetsgrann handlar i grunden om förmågan till impulskontroll, att kunna avstå något omedelbart lockande för att nå ett bättre resultat i framtiden, eller för att upprätthålla någon levnadsregel som är viktig för en. Ett högt värde på samvetsgrann innebär att man är:

  • Disciplinerad

  • Välorganiserad

  • Självbehärskad

  • Sätter mål och når dem

Låga värden leder till att man uppträder impulsivt och spontant och visar låg viljestyrka. Låga värden för samvetsgrann är också tydligt länkade till beroendeproblematik och kan visa sig som en bristande förmåga att fokusera, som ”lathet” eller att man skjuter upp saker.

Det finns tydliga kopplingar för att vara samvetsgrann till konkret aktivitet i hjärnan. Närmare bestämt till hjärnans främre delar där impulskontroll utövas.

Höga samvetsgrann-värden är det personlighetsdrag som starkast förutsäger framgång i arbetet. Självfallet är det många andra faktorer som påverkar hur man lyckas i ett arbete, men över många olika yrken och yrkesområden visar forskning ett återkommande samband mellan samvetsgrannhet och framgång. Det gäller särskilt yrken med stor frihet i utövandet. En hög grad av samvetsgrannhet kan naturligtvis också innebära att man blir stelt regelstyrd och missar många spontana möjligheter i livet.


Vänlighet

Personlighetsdimensionen vänlighet beskriver hur mottaglig man är för andras känslor och sätt att tänka.

Ett högt värde på vänlighet innebär att man är:

  • Samarbetsvillig

  • Tillitsfull

  • Empatisk

  • Hjälper andra

  • Har harmoniska relationer

  • Välfungerande sociala nätverk

  • Sällan är ovän med andra

  • Snabbt förlåter andra

  • Har svårt att bli arg på andra

Ett högt vänlighetsvärde innebär dels att man är mera uppmärksam på andras sinnestillstånd och - ännu viktigare - att man tar dessa i beaktning när man bestämmer hur man ska agera. Man hjälper gärna andra, både genom direkta kontakter och genom organisationer, välgörenhet, med mera.

Å andra sidan innebär ett lågt vänlighetsvärde att man tenderar att vara:

  • Fientlig

  • Samarbetsovillig

  • Kallsinnig gentemot andra

  • Ointresserad av andra

Extremt låga vänlighetsvärden leder till psykopatiska beteenden (ovillighet och oförmåga att ta hänsyn till andra, manipulation, egocentricitet). I samhällslivet är höga vänlighetsvärden negativt korrelerade med inkomst och karriärutveckling. Ju lägre vänlighetsvärde, desto större sannolikhet att lyckas ekonomiskt och statusmässigt. (Och vad säger det om de som leder oss, i näringslivet och politiken?)

Forskning visar också att kvinnor som grupp har betydligt högre vänlighetsvärden än män som grupp.


Emotionell Instabilitet

Emotionell Instabilitet uttrycker hur starkt man reagerar på negativa känslor. Ju högre värde, desto starkare reaktion. Ett högt IE-värde leder därmed till fler, starkare och mera långvariga känslor av rädsla, oro, skam, skuld, sorg, med mera. Det leder också till att man:

  • oroar sig oftare

  • sover sämre

  • har fler fobier

  • lättare drabbas av ätstörningar och tvångstankar

  • upplever mer stress och får sämre hälsa

  • oftare blir deprimerad.

Hjärnforskningen har visat att emotionell instabilitet har samband med serotonin. Människor med högt IE värde har som regel också har en genetisk kod som hämmar upptagningen av serotonin i hjärnan.

I Olof Ruins bok "Statsministern" beskrivs Tage Erlander på ett sätt som tyder på att han hade ett relativt högt IE värde:

”Ett annat drag, som också präglade hans sätt att fatta beslut, var hans oro. Han var snar att se svårigheter torna upp sig; han övertolkade lätt enskilda negativa händelser. Olof Palme uttryckte en gång detta drag hos Erlander som en benägenhet att ta fram och uppehålla sig vid sämsta tänkbara utfall i föreberedelse för ett beslut.”

Denna ökade känslighet för negativa känslor riktas ofta inåt, mot en själv vilket leder till låg självkänsla och osäkerhet om vem man är och vad man vill. (Erlanders dagbok är för övrigt full av sådana tvivlande anteckningar.) Å andra sidan finns det gott om exempel på människor som utifrån ett högt IE-värde har kämpat för att förbättra världen och det finns väldokumenterad forskning som visar att de med högt IE-värde tenderar att se världen mera realistiskt än exempelvis de optimistiska utåtriktade.


Öppenhet

Personlighetsdimensionen öppenhet är den av de fem som är mest tvetydig och omtvistad. Den beskriver inte social öppenhet, det är det som beskrivs under utåtriktning. Däremot handlar den om öppenhet för intryck och upplevelser.

Det finns minst fyra beståndsdelar i öppenhet:

Associationsrikedom. Ett högt värde på öppenhet innebär att man har rikare associationer till företeelser. Som om hjärnans olika system för att bearbeta intryck samverkade friare. Medan ett lågt värde innebär att systemen hålls striktare isär, vilket ger färre associationer.

Okonventionalitet. Ett högt värde på öppenhet leder till att man ifrågasätter konventioner, ofta på ett nästan rastlöst sätt, där ens ståndpunkt kan förändras påtagligt från tid till annan.

Starka andliga upplevelser. Det innebär inte nödvändigtvis religiösa upplevelser, utan andliga i bred betydelse, kanske till och med övernaturliga.

Psykosliknande upplevelser. Det kan vara sådant som hallucinationer, känslor av overklighet och främlingskap eller ”magiska idéer” (övernaturliga krafter, upplevelser av telepati, mm). De som har höga värden av öppenhet upplever detta mer än andra.

De som har höga öppenhets-värden ägnar sig mycket mera åt konstärliga sysslor, både som utövare och konsumenter. Öppenhet är en viktig ingrediens i kreativitet, särskilt i just artistisk kreativitet. Det finns en stark korrelation mellan öppenhet och intelligens. Intelligens är dock inte en personlighetsdimension, utan snarare ett mått på hur effektivt alla hjärnans delsystem samverkar.


Stabila över tiden

De fem personlighetsdragen är som regel stabila över tiden. Visserligen tenderar människor i allmänhet, oavsett utgångsläge, att med stigande ålder öka lite på måtten Vänlighet och Samvetsgrann (de egenskaper som ökar förmågan att samverka med andra) och minska lite på Utåtriktning, Öppenhet och Emotionell Instabilitet (de egenskaper som hjälper en att etablera sig i världen). Men på det stora hela är dessa drag stabila i oss.

0 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla