Det var sista samtalet i ett coachingförlopp, ett samarbete som både klienten och jag var nöjda med.
Han hade arbetat fokuserat under ett halvår med att utvecklas som chef. Vi hade samtalat om hans relation till sin chef och hur han kunde utveckla den men mest hade vi pratat om hans ledarskap för sitt team. Klientens utgångspunkt och fokus var att han ville delegera mera så att teamet blev mer självständiga. Efter hand förstod han att han också behövde vara tydlig med teamet om vad han förväntade sig av dem, hur skulle de annars kunde möta det? Det blev några tuffa samtal med teamet tyckte han, men de tog emot det.
Det här var ett ganska vanligt coachingförlopp i min erfarenhet. Det är många av de chefer jag coachar som arbetar med att delegera mera och på det sättet skapa utrymme för sig själva att vara mer strategiska och långsiktiga.
Men med den här klienten blev det en mer ovanlig utveckling. När han blev bättre på att delegera fick han mycket riktigt mer utrymme, ”Jag blir mer coachande, ställer fler frågor och stöttar teamet mer”. I vårt sista samtal, när han reflekterade över sin utveckling sa han: ”Det handlar egentligen inte om att jag ska delegera utan om att ställa rätt frågor så att teamet själva tar långsiktigt ansvar!”
Comments